Löp!
Nu händer det grejer...
Meya har blivit en stor tjej nu. Min lilla plutt är snart ett år och upplever just nu sitt första löp. Det kan inte vara lätt. Hon verkar inte ha någon som helst aning om vad som pågår och Isa och hon har börjat gnabba en del. Det är förståerligt men jag hoppas för allas skull att det lugnar sig i takt med att hormonhalten i blodet sjunker! Hon är ganska off om man säger så och därför ska vi ligga lågt med träning tills hon är "okej" igen.
Efter jag jobbat färdigt idag gick vi alla fyra (Isa, Meya, Rille och jag) ut en liten stund i snön, (vilken jag helst önskade kunde hålla sig borta denna vintern, men icke!) Nu är det som det är och hundarna tycker det är jättekul och spännande att springa i den. Alldeles för kul! Meya lyckades nämligen i glädjens rus ramma ett träd i full fart. Med andan i halsen kände jag igenom henne och konstaterade snabbt att det inte var någon fara. Hon gör mig galen ibland och det är när sådana saker händer jag verkligen förstår hur mycket jag tycker om henne! Nu sover både hon och Isa gott. Dock så långt ifrån varandra det går att komma i lägenheten...Meya i soffan och Isa i sängen...
(Kom förresten på en bra sak med snö och kyla: min garageplats känns hundra gånger mer värd pengarna än tidigare. Det är guld värt att slippa skrapa bilrutor!)
Meya har blivit en stor tjej nu. Min lilla plutt är snart ett år och upplever just nu sitt första löp. Det kan inte vara lätt. Hon verkar inte ha någon som helst aning om vad som pågår och Isa och hon har börjat gnabba en del. Det är förståerligt men jag hoppas för allas skull att det lugnar sig i takt med att hormonhalten i blodet sjunker! Hon är ganska off om man säger så och därför ska vi ligga lågt med träning tills hon är "okej" igen.
Efter jag jobbat färdigt idag gick vi alla fyra (Isa, Meya, Rille och jag) ut en liten stund i snön, (vilken jag helst önskade kunde hålla sig borta denna vintern, men icke!) Nu är det som det är och hundarna tycker det är jättekul och spännande att springa i den. Alldeles för kul! Meya lyckades nämligen i glädjens rus ramma ett träd i full fart. Med andan i halsen kände jag igenom henne och konstaterade snabbt att det inte var någon fara. Hon gör mig galen ibland och det är när sådana saker händer jag verkligen förstår hur mycket jag tycker om henne! Nu sover både hon och Isa gott. Dock så långt ifrån varandra det går att komma i lägenheten...Meya i soffan och Isa i sängen...
Trött tjej<3
Rille är nu på gymmet men jag stannade hemma för att skriva lite om valpkursen jag är praktikant på, vilket jag ska göra så fort detta inlägget är klart (host, host). Måste prioritera min tid nu! Skulle behöva en månads ledighet från jobbet men det är och kommer förbli en dröm, bara att inse fakta! Därför slutar jag här...(Kom förresten på en bra sak med snö och kyla: min garageplats känns hundra gånger mer värd pengarna än tidigare. Det är guld värt att slippa skrapa bilrutor!)
Kommentarer
Trackback
