Isa, Meya & jag

Åh vad skönt det är att vara ledig idag! Jag var helt slut efter jobbet igår och min kropp kändes som om den vore minst 100 år gammal! Nästan 12 timmars sömn gjorde dock sitt och nu är jag så gott som återhämtad...det är bara ena höften som verkligen visar att den sitter där den sitter...

Eftersom Meyas öra fortfarande är i läkningsprocess efter helgens lilla olycka vågar jag inte låta Isa och Meya vara lösa tillsammans ute. Risken är ganska stor, typ 99 % att de då börjar leka vilket ibland går ganska vilt till och därmed ökar också risken för att såret på örat spricker upp. Utifrån denna lilla riskanalys beslutade jag mig därför i morse för att gå en koppelpromenad runt gamla OK Q8 med båda två samtidigt (!). I efterhand visade det sig vara ett bra beslut då både Meya och Isa skötte sig helt okej. Det märks att koppelträningen så smått börjar ge resultat vilket känns mycket bra, både för min egen del och för Meyas nackes skull! Därmed inte sagt att den är perfekt! När jag kom hem från promenaden fick hundarna vila en stund medan jag bakade lite bröd, dammsög och torkade golvet i köket (mycket välbehövligt!). Egentligen hade jag tänkt gå till gymmet men eftersom Rille ska dit efter jobbet väntar jag också till dess. Istället satte jag mig efter lunch (som bestod av nybakat bröd och två ägg) på balkongen och läste ut "Alfasyndromet". Ska försöka att också göra recensionen till boken idag med...hehe, brukar ju gå så bra när jag planerar att göra något:-P

Det underbara vädret gjorde sedan att jag tog med kameran och en hund i taget för att försöka ta lite fina höstbilder. Det ultimata hade varit att åka till skogen men som sagt...Meyas öra måste läka, och därför höll vi oss bara här utanför, långt från träsk, uppstickande grenar och annat som små hundöron kan skada sig på. Nedan ser vi resultatet av åter ett tappert försök att i alla fall komma i närheten av en bra bild...