Isa, Meya & jag

Vill först börja med att tacka för alla kommentarer jag fått se sista dagarna, jättekul=)

Nu till saken. Det här med två hundar är kanske inte alltid så lätt som det verkar i bland när jag skriver här på bloggen. Det fick vi ett litet smakprov på igår kväll när Isa och Meya flög ihop (ordentligt!) över ett gammalt ben de hittade någonstans här i lägenheten. Inte så konstigt att två hundar ryker ihop över ett ben kan tyckas men jag blir faktiskt både rädd, ledsen och förtvivlad. Det värsta är att Meya också börjat gnabba om leksaker och annat som kan tänkas bäras i en hundmun, och det började redan lite vid hennes första löp. Isa har tidigare inte brytt sig om detta men har nu börjat gnabba emot, vilket vi också fick ett litet smakprov på hos mor och far igår, då bråket startade över en av mina vantar när vi kom och hämtade dem. När sånt här händer (och framför allt så här tätt) ser jag som vanligt värsta tänkbara scenario, att de inte ens kommer kunna se åt varandra, och så vill ju varken Rille, jag eller hundarna ha det! Värst av allt skulle vara om det eskalerar så inte kommer kunna ha båda kvar!

Efter att ha gråtit en stund i förtvivlan, läst en massa om tikar som bråkar på nätet (är väl kanske inte det mest ultimata att göra då folk har så vilt skilda åsikter om varför det händer och hur det ska hanteras), haft en djup diskussion med Rille (min stöttepelare i allt) samt analyserat mig själv, Rille, Isa och Meya kom vi tillsammans fram till följande...:

• De ryker bara ihop över resurser samtidigt som de är trötta eller uppspelta
• De båda kanske känner sig lite förvirrade efter flytten
• Meya börjar bli äldre

...och vad ska vi då göra åt detta? Jo, vi ska göra allt för att få det att fungera och har nu plockat bort alla leksaker (och allt som vi vet att Meya gillar att bära på) i lägenheten, plockat bort alla ben, bestämt att hundarna inte får vara i köket när vi lagar mat (i fall vi skulle tappa någonting på golvet), äter gör de redan på olika platser och det får de fortsätta med. Det låter på detta inlägg som vi har världens bråkstakar här hemma men så är det absolut inte heller...i natt låg de och sov brevid varandra och nu ligger de här på golvet under mig och sover lugnt och avslappnat...

Jag hoppas av hela mitt hjärta att de kan hålla sams för de betyder så mycket för mig båda två<3

Nu ska jag strax köra min syster Lina till träningen...hon har sovit här i natt och ska så även göra en natt till=)

Rille och Lina vid frukostbordet:-P