Host, snörvel, usch, bläää
Besöket på Gekås igår blev dyrt, väldigt dyrt men också väldigt lyckat. Fick köpt nästan allt vi skulle och lite till och jag lovar att lägga upp lite bilder på våra fynd när vi fått dem på plats här i lägenheten;-P. Bland annat köpte vi ett överkast, gardiner till sovrummet, en rullgardin, en klocka, några lampor och mycket mer! Tiden blev på slutet ganska knapp eftersom Rille skulle vara på jobbet klockan 14 och tur var väl det för annars hade vi nog fått leva på knäckebröd och havregrynsgröt några månader framöver;-) Jag lämnade Rille på jobbet prick 14 och körde hem till två fruktansvärt understimulerade hundar. Att jag var trött som ett as gjorde inte saker så värst bra. Vi gick i alla fall ut en sväng på ängen här utanför och sedan packade jag upp lite saker innan vi gick en lite längre astrist koppelpromenad.
Gårdagens inte så aktiva hunddag visade sig nu på morgonen då Meya var helt hopplös! Trots att stackars jag har världens huvudvärk, snörvlar som en tok, hostar och är allmänt pissförkyld och faktiskt är hemma från jobbet på grund av detta hade inte Meya någon som helst hänsyn utan väckte mig tidigt, visserligen med en blöt härlig puss, men sedan gick hon runt och var allmänt jobbig och jag önskade för en stund att hon förvandlades till ett litet lungt och fint marsvin eller annat dylikt djur som inte kräver så mycket motion och uppmärksamhet. Nu är hon en unghund och kräver sin motion så det var bara att dra på termobrallor, ullstrumpor och ut och traska en sväng med mina fyrbenta familjemedlemmar. Vi gick en runda längs ån och jag fick skåda en massa lugnande signaler från Isas sida då hon verkar ganska trött på att Meya är på henne precis hela tiden vilket är förståerligt, det hade jag med varit! Tänk själv att ha en stor klump hängandes i hasorna vart man än går. Inte så skönt!
Vi var väl ute i sisådär en timme och 45 minuter, varav minst en timme spenderades i hög vass och sumpmark. På vägen blev det också lite spontan fotgåendeträning utan koppel i vassen och det gick väl ganska bra. Känns skönt att jag lyckades avstyra både Isa och Meya från en harajakt och en fasanjakt med. Alltid något och det får väl väga upp att de för tillfället inte har några som helst koppelfasoner alls:-P Nu ligger de och sover båda två och jag känner mig helt död typ. Marsvin i all ära men jag tror ändå Meya gör sig bäst som hund, för trots att hon faktiskt tro det eller ej kan vara ganska så jobbig ibland älskar jag henne precis som hon är, och Isa med såklart<3
morgonpussen är den bästa pussen=)
